Vid tågförseningar använder sig SJ utav glädjenoteringar i sin skyltning som kan tyckas vara förhållandevis svåra att hålla. Sundbyberg må vara nära Stockholm Central, men att ta sig dit inom samma klockslag man ankommer Sundbyberg känns inte helt realistiskt.
När jag idag kom hem från jobbet möttes jag av en lägenhet fylld till bredden av tända ljus, en ros med tillhörande kort i hallen, älskling stod i köket och brassade amerikanska pannkakor med hallonmousse & på vardagsrumsbordet stod en skål med hjärtformade kakor. Det är med andra ord alla hjärtans dag idag, me likey, visade det sig.
Dagens glada nyhet är att snart kommer NESen och Xboxen i sovrummet få se tjockis-TVn flytta ut för att bli ersatt av en snärtare variant av televisionsapparat, en 32″ platt-TV närmare bestämt. Ska nämligen få låna den av min farbror fram tills han bestämt sig om han ska ta ner den till sitt sommarhus i Skåne eller sälja den. Jag hoppas på det sistnämnda så den får en permanent plats i vårt sovrum.
Dagens tråkiga nyhet är att hur många tvättmaskiner jag än tvättar så tycks inte tvättkorgen bli tom. The Neverending story 3.0 in production, typ. 
Izor ber mig vänligt, men bestämt att sluta blogga och börja fokusera på att mysa istället.
Nu har alla tänkbara och otänkbara föremål här hemma börjat ses som gjorda för att placeras i munnen av en viss herre. Allt som oftast för att utöva vad som bara kan ses som ett frenetiskt försök till tuggande. Gissningsvis är det tänder på gång och för det så har Bentley en tuggkrokodil som ska mildra kliandet i tandköttet nu när tänderna ska börja ploppa fram. Men finns inte den i hans direkta närhet dvs redan i munnen, så får så som idag en högst förvånad farsa se sin tumme, som tydligen är ett löjligt bra substitut till tuggkrokodilen, helt plötsligt befinna sig i Bentleys mun redo att bli söndertuggad.
Idag har vi hängt på gymmet, babygymmet that is. Vi snackade lite skit och chillade innan vi gav upp och drog och käkade istället.
Hittade precis en video på Youtube med hyfsad ljudkvalité från Asking Alexandrias spelning på Klubben 1/2, så ni som inte va där kan ångra att ni inte va där.
Fick ikväll ett litet smakprov i form av ett utkast av några grovredigerade bilder från Bentleys dop som vi stod värd för den 28/1. Herr Hedlund va den som förevigade den kyrkliga bataljen (eller ceremonin om man så vill). 
Gudfadern Sporny och gudmodern Natta på vardera sida om Bentley + rödhårig själasörjare.
Kanske inte den mest passande låten till just det här inlägget, men den låten är i vilket fall som helst lätt den låten jag lyssnat mest på dom senaste dagarna, så ville mest bara tipsa om den.
Förhoppningsvis är det sista singel som A Day To Remember släpper från deras skiva, What Separates Me from You, från 2010 i och med att dom ska släppa ny platta i år.
