Intervju med Jocke Berg (Hardcore Superstar)

Som frontman i ett band som släppt 9 plattor behöver han knappast någon större presentation. Första plattan släpptes redan 1997  och göteborgarna har sedan dess vart en viktig del av Sveriges musikexport. MickeyMike.se tog ett snack med Jocke Berg från Hardcore Superstar om vilken musik han själv föredrar, bakgrundshistorien till låten Above the law från senaste plattan C’mon take on me och mycket mer .

MickeyMike.se: Ni har som sagt släppt 9 skivor, vilken av era plattor anser du vara erat viktigaste skivsläppp?
Jocke Berg: Det är vår självbetitlade från 2005, Hardcore Superstar. Den var ju väldigt viktig för oss på grund av det, dom tre, vad fan blir det? Nu måste man räkna själv här. Dom fyra, FYRA, första plattorna innan den. Då var det ju liksom ett sökande på hur vi ville låta som band. Vi fick ju sådana konstiga idéer från skivbolaget vi hade på den tiden, Music for Nations, ”Vi tänkte att på nästa platta. Kan ni inte låta lite som The Hives.” Nä, dom är bra, men dom är inte riktigt vi.  Du vet, det var så jäkla konstigt, för att dom va lite inne då. Vi har alltid gått emot trenden. Vi har ju vunnit mycket på det också, även om det gått sakta men säkert uppåt hela tiden. Det var ju det att vi vart på No Regrets-turnén, vi hade vart i USA och då kände vi det att vi skiter i det här. Vi orkar inte och då tog vi ett break på nästan ett år. Då hade vi ett möte och så sa vi så här ”Ska vi verkligen sluta så här? Ska vi inte göra en platta till? Jo, men det gör vi. Och då sket vi fullständigt i vad journalister, skivfolk, alla har som sagt nåt någonsin. Nu gör vi precis vad vi vill och det var då vi tog in thrash-influenserna. När folk ser oss tänker dom Mötley Crüe då givetvis, men vi växte upp med Suicidal Tendencies, Testament, Slayer & Anthrax. Lika mycket som vi växte upp med sleaze-vågen.

MM: Är det första eller andra thrashmetalvågen som gäller?
JB: Det är första vågen som är vi är influerade av. Det är det ju. Helt klart. Sen andra vågen, det finns ju hur mycket bra thrashband som helst idag. Jag lyssnar ju ändå aldrig på sån musik själv. Personligen lyssnar jag på ganska hård musik. Mycket hardcore som Hatebreed.

MM: Vad lyssnar du mer på privat?
JB: Lamb of God, DevilDriver, Testament, Slayer, Hatebreed och Terror. Terror är ett coolt band från USA, hardcoreband. Mycket energi vill jag ha och det är det vi har i Hardcore Superstar också, speciellt live, har vi det. Även om jag aldrig skulle börja growla, även om jag skulle vilja det, så skulle jag aldrig få det. Live gör jag det mycket, då kommer det mycket sånt. Eftersom det är en sån jävla energi live. Hardcore Superstar live och på skiva är ju två skilda saker, på både gott och ont. Det är svårt att få energin på tape.

MM: Om vi går tillbaka till första frågan, vilken platta tror du fansen tycker är den viktigaste plattan?
JB: Jag tror att det är den jag sa, den självbetitlade plattan. Sen är det är många som skriver; ”varför spelar ni inte den låten eller den låten?” och det är från olika skivor. Men om jag ska nämna någon så det nog den som är vi kallar för år 0 för Hardcore Superstar. Vi började om. Det var då vi bröt ihop och kom igen.

MM: 5 viktiga plattor för dig som format dig musikaliskt till där du är idag?
JB: The WhoWho’s next
Iron MaidenNumber of the beast
Slayer – Reign in Blood
DioHoly Diver
Kiss – Destroyer

MM: Storverk, allihopa.
JB: Ja. Ganska bra plattor allihopa. Dom har lyckats ganska bra dom.

MM: Inspirationen till texterna, var hittar du dom?
JB: Det är ju så i Hardcore, så skriver alla texter. Det är inte bara jag, utan det är alla. Men inspirationen. Vi kan säga så här, det är ganska enkelt faktiskt. Vi skriver oftast, jag får säga vi då eftersom vi skriver ihop, vi skriver oftast om människor vi möter på turnén. Eller saker som har hänt oss på turné och mött någon galen brud eller vad som helst, men vi lägger alltid på en liten twist på det. så det blir lite svart ironi på det. Kan uppfattas som lite råa texter ibland, men man får läsa det en gång till. Så mycket sånt, vi skulle aldrig kunna skriva om drakar och demoner och riddare och så, det lämnar vi till Hammerfall.

MM: och Manowar?
JB: Och Manowar. Manowar, ska vi inte prata om! Den bästa linen dom gjort är ”Wimps and posers, leave the hall”. Det är så bra. Vi gjorde faktiskt så att vi körde den före våra konserter en gång.

MM: Hur har sättet ni skriver er musik på förändrats över årens lopp?
JB: Vi har provat det mesta faktiskt. Oftast sitter vi hemma och alla riffar och så spelar vi in idéerna på iPhone, så sätter vi oss ner allihop. Eller så gör vi färdigt låten var för sig och presenterar den och ändrar den ihop, arrangerar den ihop. Det har vart olika, antingen så gör vi färdigt den eller så gör vi den ihop. Det har vart väldigt mycket fram och tillbaka, kan man säga.

MM: Om vi försöker väva ihop början lite med vad du lyssnar på privat, har du några guilty pleasures?
JB: Jag lyssnar på och gillar Union Carbide Productions exempelvis. Bruno Mars gillar jag också. Han har fantastiska låtar. Han är jäkligt duktig. Och sen har jag hittat ett nytt band nu från Göteborg, dom heter Långfinger. Det är så jävla bra. Det låter som Union Carbide Productions fortsatt under samma namn och dom blev så här bra. Det går inte förklara. Det är riktigt bra. Det är ett bra tips. Gillar man Soundtrack of our lives & Union Carbide Productions, The Who och Jane’s Addiction och så, så gillar man Långfinger.

MM: Har du någon drömartist du skulle vilja jobba med i framtiden?
JB: Det hade ju vart jävligt roligt, jag och Martin i bandet sa det, att skriva åt Britney Spears eller nåt, bara för att det är så fel. Det kanske inte är favorit artisten eller så att skriva med eller till, men det hade vart roligt att se hur det fungerar i den världen. Sen hade man givetvis velat sätta sig ner med Slash och skriva med och sjunga på en av hans plattor. Det hade vart fantastiskt roligt.

MM: På tal om sång, du har ju en väldigt stark röst och många anser den var en av Sveriges bästa. Vem anser du har den bästa rösten?
JB: Det finns så jävla många. Jag gillar ju Roger Daltrey från The Who. Det är något speciellt, det rycker till i en när han sjunger. Det har väl lite med hela The Who-konceptet att det är fullständigt galet. Med Keith Moon på trummor och så. men ska jag säga någon så är det Daltrey.

MM: Gör du något annat kreativt utöver musiken i Hardcore Superstar?
JB: Jag springer, tränar. Det är väl det som är kreativt förutom det. Nä, men va fan gör jag mer? Jag brukar jobba lite extra ibland som målare, så när vi är hemma och inte har så mycket att göra så är det ett företag som jag känner som låter mig jobba lite där. Det är rätt skönt för många idéer kommer när man står där och rullar en vägg. Helt plötsligt tar jag ner rullen och tar fram iPhonen och nynnar in en melodi. Det är jättemånga gånger det vart så. När man står och gör nåt som inte har något alls att göra med musik, så bara kommer det; ”så ska man göra”, du vet! Helt ur ingenstans, så kommer det på grund av jag brutit med musiken, det är bara måleri.

MM: Om du fick välja en låt som ni gjort att bli ihågkommen för, vilken skulle det vara?
JB: Jag tror jag skulle säga en låt från vår sista skiva som hette Above the Law. Det var Adde i bandet som skrev det låten. Han fick en inspiration från när jag var på semester med min familj. Jag sitter vid poolkanten kollar när barnen badar och så där med en bira i näven, så kommer det fram en ryss, det är mycket ryssar i Turkiet. Så har jag två kompass stjärnor tatuerade på bröstet och det betyder att man är med i maffian i Ryssland. Så kommer han i alla fall fram och pekar hårt mot mig och säger; ”Are you above the law?”. Jag var tvungen, det var mina 15 minuter, så jag svarade ”Yes, I am”.  Så då fick han inspiration att skriva den låten, så det är den jag vill att vi ska bli ihågkomna för.

MM: När man ändå är inne lite på familj och så, nu när du har fått barn och så, känner du att dina värderingar kontra musiken förändrats?
JB: Ja, det är klart att det har. Barnen är det viktigaste man har, så är det ju bara. Men mina barn tycker det är så jävla coolt att pappa sjunger i Hardcore Superstar. Till exempel min dotter, det va en incident som hände på skolgården, så satt dom, nionde klassarna, och lyssnade på en av våra låtar och hon går i trean. Hon sa ”Det är min pappa som sjunger där” vilket dom svarade med ”Ähhh, dra jävla unge”. Dagen efter kom jag och hämtade henne på skolan, då satt dom nionde klassarna där igen. ”Kom nu, pappa, dom tror inte på mig” och dom höll ju på att tappa hakan när jag kom fram där. Sen efter det var ju hon coolaste tjejen på skolan. Min son, när vi var på europaturné i höstas, så va min sambo och yngsta son med och stod vid sidan om scenen på ett utsålt Koko i London, 2000 pers. Han älskar det också. Jag får inte klippa honom. Det ska vara långt hår som pappa. Det tycker jag bara är roligt. Jag hade ju ingen i min familj som var musikaliskt lagd. Det har jag skapat själv kan man säga.

MM: Hur kom du in på metal?
JB: Det var 1983! För att vara exakt. Julafton, så fick jag Kiss – Destroyer och Shout at the Devil med Mötley Crüe på vinyl, självklart. Så öppnade jag upp innersleaven på Shout at the Devil och gick ner till morsan. Jag fick den på morgonen. Vi skulle äta frukost, så sa jag till morsan ”Sån här ska jag bli när jag blir stor”. Då bestämde jag mig vid 9 års ålder, nu ska vi köra. Och det roliga va, när vi sålde ut Lisebergshallen i Göteborg 2008, så var morsan där, så sa hon att nu förstod hon vad jag menade.

MM: Hur uppföljde du drömmen? Är du musikaliskt skolad?
JB: Jag är självlärd i sång och gitarr. Vi startade band och vi spelade och spelade och spelade. Jag har spelat i hur många band som helst, så tog man sig vidare på det. Sen ville jag utvecklas mer i sången så jag tog privatlektioner i opera faktiskt, hos en kille som heter Kenny Bäck i Göteborg. Jag hade min bandspelare och spelade in varje 45 minuters lektion som jag tog hem och skrek till nästa vecka, sen tog jag den tillbaka och spelade in. Det har hjälpt mig. Jag har ju fått ett väldigt högt register och brett register.

MM: Vad händer annars här närmast för Hardcore Superstar?
JB: Vi inväntar hur det blir med festivaler i sommar och sen håller vi på och skriver på nytt material. Försöker få ut en ny platta nästa år, i början på nästa år. Förhoppningsvis. Så kommer vi göra en Spanien tur i höst och lite andra grejer som jag tyvärr inte får säga än. Sen efter det är det full koncentration på ny skiva och så.

MM: Ni är ju redan bokade på Skogsröjet i sommar, blir det festivaler i Sverige?
JB: Av vad jag vet än så länge, så har vi, ehhh, det vet jag faktiskt inte om jag ska vara riktigt ärlig. Skogsröjet vet jag i alla fall. För den är ju officiell, sen väntar vi som sagt på att det kommer in mer. Dom håller ju på och bokar.

MM: Hur har låtarna från ert senast alster, C’mon take on me, funkat live?
JB: Dom har funkat jävligt bra faktiskt. Speciellt Above the law har funkat fantastiskt bra. Den har blivit en riktig livefavorit både från oss och publiken. Och Long time no see, den pampiga balladen, den funkar ju jävligt bra live också. Sen när man ska välja låtar live så är det väldigt svårt, eftersom vi har en så bredd katalog, så kan man inte spela alla låtar från nya plattan som man vill eftersom dom är nya. Då får man välja ut guldkornen.

MM: När ni väljer setlist för en spelning hur går tankarna då?
JB: Vi tänker att vi ska ha ett fartfyllt, energifullt, roligt set. Sen älskar ju jag publikfrieri, så mycket sånt. Det har jag fått kritik för många gånger att jag pratar engelska och svenska på scenen även när jag är hemma i Sverige, typ ”Scream for me Gothenburg” eller ”Scream for me Stockholm” och jag har gjort det lite till min grej, så nu skiter folk i det. Nu hänger dom bara på istället.

MM: Jag ska väl inte störa dig mer nu. Får tacka så mycket intervjun och önska en fortsatt trevlig valborg.Hardcore Superstar

Hardcore Superstar på Facebook

Comments
One Response to “Intervju med Jocke Berg (Hardcore Superstar)”
  1. HoAkie skriver:

    Bra intervju!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

  • Mest klickade senaste 2 dygnen

    • Inget
  • Arkiv

%d bloggare gillar detta: